Nu ska jag blogga om 100-kronorsglassen. Japp, det finns faktiskt en sådan. Den har stått där i frysskåpet i Goodstore i flera år, men jag har aldrig testat den. Konstigt egentligen. Och märkligare är att jag har nog inte hört nån som pratat om den, ens som ätit den? Är det bara butikens grannar som köper den (vi andra bor så långt bort så den skulle smälta innan vi kom hem)? Och eftersom den kostar 100 spänn kan vi inte bara köpa den och vräka i oss den medan vi går till tunnelbanan.
Den heter Booja Booja. Det är ett engelskt företag som tillverkar glass och chokladpraliner. Pralinerna har jag testat och köpt i present några gånger. Men en dag för ett par veckor sedan slog jag äntligen till och köpte glassen. Goodstore har fem smaker* á 500 ml för 99 kronor och en liten bytta (choklad) på 110 ml för 29 kronor.
Jag har inte fattat förut varför glassen är så dyr, men när jag köpte den fick jag veta. Den är gjord på cashewnötter. Inte konstigt då. Kokosvarianten hade kunnat vara ett lätt val för en kokosfantast som jag, men jag tänkte att nej, nej jag ska inte vara så booring, jag tar Pecannötssorten (jag älskade alltid sån där pecannötsglass förut). Jag köpte en liten burk av chokladen till P också. Det var han som tyckte att jag skulle testa den just idag. Själv är han inte hemma utan på en liten semesterresa. Vad synd. Och för att testa glassen ordentligt måste jag ju pröva bägge sorterna, även smaka av hans lilla plutteburk, eller hur? Sssch, säg ingenting.
Nu är det verkligen få förunnat att smaka den här eftersom den antagligen bara säljs på två ställen i hela Sverige (rätta mig gärna om jag har fel). Och dessutom är det inte varje dag man köper en burk glass för 100 kronor. I alla fall gör inte jag det.
1) Det är häftigt att nån gör glass av cashewnötter – det går inte att bestrida, även om P har starka synpunkter mot denna idé, vilket han basunerade ut när jag kom hem med burkarna ;-)
2) Tyvärr måste jag säga att den inte är lika krämig som sojaglass. Den är lite tunn liksom, bättre än risglass dock. Jag gillar pecanen mer än chokladen.
Booja Booja verkar vara ett jättefint företag, de har fina förpackningar, gör produkter på fina, riktiga och få ingredienser. Och det är roligt och bra att det görs produkter av annat än soja och havre.
Ni väntar kanske på mer kommentarer…hum…måste nog ta lite mer då tror jag…den är god men smakar rätt mycket cashew. Och jag gillar ju cashew, men som glass? Det var likadant med den där mjukosten som kom för ett tag sedan gjord på cashew…njaa tyckte jag om den….jag kanske måste äta cashewprodukter oftare för att vänja mig? Det är ändå en ovanlig ingrediens. I en liten butik i New York gör de hårdost på cashewnötter. Det skulle verkligen vara intressant att pröva, den har fått fina priser om jag inte minns fel. Om 10 år har vi säkert massvis av cashewprodukter.
Jag får nog säga som min 5-årige son: mellangod. Eller usch, vad är jag för människa som inte kan ge en sån fin glass högsta poäng? Jag kanske kan återkomma när jag smakat kokosen för att ge en helhetsbild? Jo, kära vänner, glassen är god men jag vet inte riktigt om den är värd 100 spänn. Kan det vara för att den är sötad med agavesirap istället för socker? Där fick jag nåt att fundera på. I så fall är det ju synd. Jag tycker verkligen illa om när nyttigheten går ut över smaken. Men nu vet jag ju inte om det är så.
* Sorterna:
Pompompous Maple and Pecan (innehåll: vatten, agavesirap, cashewnötter, lönnsirap, pekannötter)
Coconut Hullabaloo
Keep Smiling Vanilla M´Goril
Hunky Punky Chocolate (innehåll: vatten, agavesirap (74% fruktos), cashewnötter, kakaopulver 9%)
Feisty Winjin Ginger Dessert (ingefära, nä, där går nog gränsen för glassråvara...eller? Den får nog nån betala mej för att testa)
Gokväll.
